En studie av finlandssvenska författares ekonomi

03.02.2021 kl. 16:12
Finlands svenska författareförening genomförde i juli och augusti 2020 en medlemsundersökning som tog fasta på den ekonomiska situationen för finlandssvenska författare 2019. Undersökningen fokuserade på inkomster enbart från författarskapet, inklusive stipendier och litteraturpris.

Totalt 74 av föreningens 177 författarmedlemmar svarade på enkäten, alltså ligger svarsprocenten på 42 %. Då man jämför könsfördelning, ålder och bostadsort mellan respondenterna och hela medlemskåren kan man se att respondenternas demografi motsvarar medlemskårens.

Det finlandssvenska författarskapets villkor

Att kunna leva på författarskapet kräver konstant utgivning, bra försäljningssiffror, stipendier, priser och oftast också sidoarbete i form av anställning eller frilansarbete.

På frågan ”Arbetar du med någonting annat för att kunna försörja dig?” svarade 43 % ja och 57 % nej. Arbetsbilden för en författare är vanligtvis mångsidig i och med att själva författarskapet är en så osäker inkomstkälla. Inkomsterna kommer ofta från flera olika källor. Av de respondenter som svarade att de arbetar med någonting annat för att kunna försörja sig meddelade 60 % av respondenterna att de arbetar som frilansare, 27 % att de har fast anställning och 13 % att de har tidsbunden anställning. Vanliga branscher var media, utbildning, sjukvård och teater.

Den totala medelinkomsten var 16 500 euro och medianinkomsten 10 000 euro. Privata stipendier stod för 33 % av samtliga inkomster, statliga 21 %, primära källor 19 % (beskattningsbara inkomster från författarskapet: royalties, låneersättningar, o. dyl.), sekundära källor 18 % (beskattningsbara inkomster från aktiviteter indirekt kopplade till författarskapet, alltså arvoden för intervjuer, skrivkurser, skolbesök osv.) och litteraturpris 9 %.

Medelinkomsten från de primära källorna var 3 000 euro, medianinkomsten 140 euro.

Medelinkomsten från de sekundära källorna var 3 000 euro och medianen 500 euro.

Bland de primära och sekundära källorna var de två lukrativaste royalties och uppträdanden. Medelinkomsten från låneersättningarna var endast 300 euro och medianen 15 euro.

19 % av respondenterna meddelade inga som helst inkomster under 2019. Endast 1 % rapporterade inkomster över 75 000 euro. Den största inkomstgruppen var de som rapporterade inkomster mellan 1–15 000 euro.

Sett till summan av samtliga inkomster var stipendier den överlägset största inkomstkällan.

Stipendier en viktig del av författarens inkomster

Stipendier utgör hela 54 % av respondenternas totala inkomster för år 2019, och är därmed den absolut största enskilda inkomstkällan. Ett arbetsstipendium ger författaren arbetsro att utföra sitt yrke och är också därför en mycket viktig del av den personliga ekonomin. Totalt 59 % av respondenterna angav att de hade ett stipendium 2019. Av dessa meddelade 31 % att de fått ett stipendium från en privat instans, 15 % att de fått ett statligt stipendium och 13 % att de fått både och.

Författarröster:

”Är helt beroende av stipendier, litterära priser och dylikt, för att kunna vara verksam som författare.”

”Stipendier har varit avgörande för min överlevnad”

”…nästa år ser helt annorlunda ut igen, pga att stipendieperioden tar slut så tar tryggheten som garanterar min skrivtid slut och gör ekonomin osäker”

Den finlandssvenska författaren ger ut en bok vart 2,6 år

Tidsperioden mellan debuten och det senaste utgivna verket är i medeltal 24 år (median 22 år). Under den tiden har respondenterna publicerat i medeltal 10 böcker (median 8). Sammanlagt har respondenterna publicerat 739 verk mellan åren 1959 och 2020. Utgivningstakten är i medeltal 2,6 år per bok, alltså tar det ungefär två och ett halvt år för den genomsnittliga respondenten att ge ut ett nytt verk.

Över hälften av respondenterna har skrivit romaner och ungefär hälften har skrivit lyrik. Ungefär 40 % har skrivit noveller eller barn- och ungdomslitteratur medan cirka 30 % har skrivit dramatik eller essäer. Det minst populära alternativet var deckare, som skrivits av bara cirka 1 av 10.

Respondenterna har publicerat sina verk i medeltal hos 1,7 olika förlag, varav det vanligaste är Schildts & Söderströms och det näst vanligaste Scriptum, tätt följt av Förlaget M. Av dessa förlag är Schildts & Söderströms det äldsta, vilket delvis förklarar dess dominans bland respondenterna.

Majoriteten av respondenterna har publicerat verk som standard pappersbok (99 %), vilket i och för sig inte är överraskande. Det näst vanligaste är att publicera som e-bok, vilket 41 % av respondenterna någon gång gjort. Ungefär var tredje respondent (31 %) har publicerat som ljudbok och ungefär var sjätte (18 %) som pocketbok. Lite mindre än var tionde (9 %) har publicerat i någon annan form, till exempel app eller blogg.

Utgivningen i Sverige blygsam i jämförelse med resten av världen

Över 60 % av respondenterna angav att något av deras verk blivit översatt till finska, vilket tyder på betydande utgivning också utanför Svenskfinland. 48 % av respondenterna uppgav att rättigheterna till något av deras verk blivit sålda utomlands. Totalt meddelade 40 % av respondenterna att deras verk blivit utgivna i Sverige, 25 % i övriga Europa, 19 % i annat nordiskt land och 10 % i övriga länder utanför Europa. Utländska källor utgjorde tillsammans över 20 % av de totala inkomsterna, över 50 000 euro. Inkomsterna var nästan jämnt fördelade mellan Sverige och samtliga andra utländska källor då Sverige stod för 24 700 euro av inkomsterna och andra länder 24 400. Medelinkomsten från de båda källorna var båda kring 330 euro men ungefär dubbelt fler rapporterade inkomster från Sverige än från andra länder.

En stor utmaning för författaren att pensionera sig

Pensionsbilden för en författare är komplicerad. Det finns ett par olika sätt att förtjäna pension från författarskapet. Ett sätt är att registrera ett firmanamn och samla pension genom företagarpensionssystemet (FÖPL). Ett annat är att följa samma system som lantbrukarna och försäkra stipendieinkomster (LFÖPL). Slutligen finns den statliga konstnärspensionen som i regel beviljas en svenskspråkiga författare varje år.

Konstnärspensionen kan beviljas som helpension eller delpension. Förutom dessa finns naturligtvis också folkpensionen och eventuella pensionsinkomster intjänade i andra arbeten. Av respondenterna meddelade 24 % att de tjänar eller lyfter pension baserat på inkomsterna från författarskapet, antingen helt eller delvis. Av dessa meddelade 52 % (18 % av alla respondenter) att de lyfter pension. I brutto var medelpensionen 2 742 euro i månaden och medianen 1 700 euro i månaden. Totalt 8 respondenter lyfte konstnärspension, varav 7 helpension och 1 delpension.

På frågan ”Hur trygg känner du dig inför din pension?” blev svaren väldigt varierande. Majoriteten (52 %) svarade antingen ”inte alls trygg” eller ”inte så trygg”. 22 % svarade ”ganska trygg” och 26 % ”mycket trygg”.

Många respondenter skrev om svårigheterna med att gå i pension som författare, då inkomsterna minskar och utgifter ökar på grund av sviktande hälsa. Arbete som författare kan påverka pensionen negativt i och med att perioder av tjänstledighet till fördel för skrivandet kan leda till mindre pension från det fasta arbetet. Utan ett fungerande sätt att samla pension från författarinkomsterna kan detta bortfall inte kompenseras. Pension i form av stipendieförsäkringar är ett relativt nytt fenomen som många av de äldre respondenterna inte har kunnat utnyttja.

Undersökningen gjordes av Lotta Westerlund, hum. kand. i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.