Måttet är rågat

09.06.2021 kl. 10:37
Kultur- och evenemangsbranschens gemensamma ställningstagande.

Pandemin har drabbat hela landet. Koronarestriktionerna har slagit hårdare mot kultur- och evenemangsbranschen än mot andra branscher, eftersom merparten av sektorns verksamhet baserar sig på publikekonomi. Evenemangen har hållits nedstängda alltför länge – branschens förslag om att gradvis luckra upp restriktionerna och om tryggt och ansvarsfullt organiserade evenemang har inte hörts. De som arbetar inom kultur och evenemang har hamnat i kläm, då förutsättningarna för arbete kvävts. Koronastöden och -kompensationerna har varit otillräckliga, de har delats ut alldeles för sent och inte alltid riktats på rätt sätt.

För tiotusentals professionella kultur- och evenemangsarbetare samt företag inom branschen har de senaste 15 månaderna varit katastrofala. Även kulturens finansiering är hotad, eftersom den till stor del är bunden till sinande Veikkauspengar. Koronans vågor har sköljt fram strukturernas grundläggande brister och påvisat otaliga problem med att pussla ihop de professionella kulturarbetarnas olika arbetsformer, med socialskyddet, med frilansarnas position och med kulturens finansiering. Epidemin har avslöjat, att det rådande systemet inte ser på kulturen som en industri. Socialskyddet och anställningsförhållandets definition tar inte i beaktande, att världen förändrats. De gamla definitionerna och strukturerna bör förnyas och det politiska beslutsfattandet bör ta i beaktande även immateriellt arbete och olika arbetsformer. Kulturen inbringar mångfaldigt, direkt och indirekt, den summa som investeras i den.

Kulturen är en växande bransch, som bygger upp bildning och framtida välmående, och som enligt Statistikcentralen utökat sitt antal arbetsplatser med 20,1 % under de senaste tio åren. År 2019 sysselsatte kulturbranschen 120 000 personer, stod för 3,3 % av vår bruttonationalprodukt och omfattade 18 000 företag, vars sammanlagda omsättning var 13,4 miljarder euro. Kulturen är, enbart mätt i siffror, framtidens bransch, som det är vettigt att investera i och vars arbetstagare det lönar sig att satsa på. Samma insikt har man kommit till i flera nordiska länder. Nu är det Finlands tur.

Regeringsprogrammet radar upp följande målsättningar: den kreativa sektorns arbetsplatser ska öka, andelen av BNP ska stiga och arbetstagarnas arbetsförutsättningar ska förbättras. Andra målsättningar är förbättrad tillgänglighet och förstärkta verksamhetsförutsättningar. Vi understöder dessa goda målsättningar och föreslår följande åtgärder för att stöda dem:

* Det ska omedelbart bli tillåtet att organisera evenemang med säkerhetsanvisningar. Tillåt organiserandet av evenemang, att företag och frilansare får inkomster och att publiken får tillgång till konst och kultur. Kom överens om åtgärder för att genomföra detta tryggt. Definiera skilda publikbegränsningar för inomhus- och utomhusevenemang, och luckra raskt upp begränsningarna, då incidenstalet sjunker. Ändra tolkningen av smittskyddslagens paragraf 58 så att den innefattar evenemang. Ändra säkerhetsavståndet från 2 meter till 1 meter. Den begränsningen var i kraft i början av hösten och vi klarade oss utan smittkedjor. På ett längre perspektiv bör hela smittskyddslagen förnyas och kompensationerna bör skrivas in i den.

* Koronastöd riktade till frilansare ska betalas ut omedelbart; evenemangsbranschen behöver ett startbidrag efter det långa avbrottet Evenemangsbranschen samt kulturaktörerna och -frilansarna har agerat ansvarsfullt under hela pandemin och respekterat restriktionerna. Det långa avbrottet har förorsakat en oändlig ström av inställda evenemang, föreställningar och projekt samt förlorade inkomster. Frilansarna har väntat på sina koronastöd alltför länge. Utbetalningarna bör ske omedelbart. Evenemangsbranschen behöver ett startbidrag för att återhämta sig och säkra arbetsplatser.

* Från nedskärningar till investeringar: minst en procent av statsbudgeten investeras i kultur. Kulturens finansiering har länge varit beroende av Veikkauspengar, som nu sinat och hotar skapa ett stort glapp i den redan knappa finansieringen. Som en följd av regeringens halvtidsöversyn meddelades det om 17,5 och 23 miljoners nedskärningar i UKM:s konst- och kultursektorsbudget åren 2022 och 2023, eftersom bortfallet av Veikkauspengarna inte kompenseras som utlovat i regeringsprogrammet. De föreslagna nedskärningarna kan betyda t.o.m. 10 000 förlorade arbetsplatser. I statsbudgetens skala är kulturbudgeten liten och de föreslagna nedskärningarna i förhållande till den stora. Kortsiktiga nedskärningar i en bransch som skapar tillväxt och välbefinnande är olönsamma och stöder inte regeringsprogrammets målsättningar, särskilt i ett läge, där pandemin skadat branschen på djupet. Kulturens finansiering bör bindas till budgetmedel och nivån bör höjas. Investeringen bör vara bindande över regeringsperioder.

* Anställningsförhållandets definition uppdateras och frilansarnas skyddsnät förstärks Det är typiskt för frilansare att de arbetar som självständiga aktörer utan fast anställning för flera arbetsgivare och uppdragsgivare på varierande arbetssätt. Detta otypiska arbete blir allt allmännare och är i dagens läge ett vanligt sätt att livnära sig. Vår lagstiftning för till exempel arbetslöshets- och pensionsförmåner utgår ifrån att man antingen är anställd eller företagare. Arbetssättet påverkar på många sätt socialskyddet, även om vardagspraxis inte motsvarar en så kraftig tudelning. Lagen om anställningsavtal bör ändras i enlighet med regeringsprogrammet så att det inte är möjligt att kamouflera en anställning som något annat. Anställningsförhållandets skydd bör med en precisering av lagen utvidgas att omfatta även dem som arbetar i liknande förhållanden. Det bör skapas en fungerande modell för att smidigt kunna kombinera olika arbets- och anställningsformer, samt en enkel pensionsförsäkringsmodell.

Ställningstagandet överräcktes till Kultur- och vetenskapsministern Antti Kurvinen 3.6.2021.