FSF:s utlåtande till utkastet till statsrådets redogörelse – ny riktning för Finlands digitala kompass

Mål – Finland utvecklas som ett demokratiskt och bildat samhälle i en digitaliserad värld

För att en människa skall ha bildning och digitalbildning bör hen kunna läsa och förstå vad hen läser. Vi får larm från skolvärlden om att elevernas läs- och skrivkunnighet blir sämre. En fortsatt digitalisering av samhället kräver att alla medborgare får den läs- och skrivkunnighet som är nödvändig för att kunna fungera även i den digitala världen.

Det är positivt att digital litteracitet, medielitteracitet, AI-litteracitet och etiskt omdöme räknas upp. Som grund för all litteracitet är förmågan att ta till sig text och förstå textens innehåll och förstå vad som är viktigast. Läskunnigheten i vårt land försämras och samhället måste börja med att satsa på den.

Det finns redan väldigt välgjord så kallad deep fake som kan utgöra ett hot mot tillit i samhället och till och med utgöra ett hot mot vår demokrati. Det kan finnas skäl att genom lagstiftning stävja existensen av deep fake.

Mål – Samhällsaktörerna har en god förmåga att ta till sig och tillämpa ny och utvecklande teknik på ett hållbart och produktivt sätt

Här borde man ta i beaktande människor som inte är i arbetslivet. Bildning och utbildning skall vara tillgängliga för alla oberoende om man deltar i arbetslivet eller inte.

Här borde man nämna hurdan inverkan AI kan ha på vårt språk och på våra texter. Vårt språk använder vi för att förstå omvärlden och för att tänka. Om AI utarmar vårt språk blir även vårt tänkande svagare. Allting går tillbaka till att ge alla en stark läskunnighet och stävja dåligt AI-språk.

I skolvärlden ser man redan att vissa barn och ungdomar i stället för att göra själv, tänka själv och lära sig använder AI. Det är negativt för hela vårt samhälle om vi som medborgare får en sämre förmåga att tänka och analysera. Det här måste Finland ta ställning till och söka lösningar till hur vi i en digitaliserad värld inte förlorar vår läskunnighet och vår förmåga till kritiskt tänkande.

Mål – Finland är en föregångare inom digital kompetens och utveckling av tekniksektorn

Viktigt är att vårt samhälle även i fortsättningen baserar sig på tillit. En hållbar digital utveckling är vad som krävs.

Både vid utbildning och forskning borde man lägga en större vikt på upphovsrätt och respekten för den.

De kreativa branscherna borde höras mera och respekt för upphovsrättsinnehavarens rättigheter borde genomsyra allt.

En pålitlig och rättvis datainfrastruktur kan inte skapas om den baserar sig på att upphovsrätter ignorerats.

Transparens är vid sidan av upphovsrätt det viktigaste ordet då vi diskuterar ”skolning” av AI. Det innebär att företag skall kunna redovisa vilket material deras AI har skolats på och hur de har fått rätt till att använda sagda material – via avtal eller via licens.

Mål – Tillgången till och kvaliteten på data samt infrastrukturerna för datahanteringen stödjer företagens värdegenerering och lösningarnas uppskalbarhet

Vid formuleringen av målet har man glömt bort medborgarna. Det får inte handla enbart om företagens värdegenerering.

Oklart vad utveckling innebär. Handlar det om att göra stora språkmodeller eller utveckla annan AI.

Det finns ett språkdatabestånd på finska, finlandssvenska och samiska på grund av att upphovsrättspersonerna har skapat texter på dessa språk.

I nyckelresultat 3 står: ”Användning av upphovsrättsskyddade data för träning av AI-modeller så att upphovsrätten respekteras kräver modernisering av den tekniska infrastrukturen för upphovsrättsinformation, med andra ord införande av gemensamma dataspecifikationer för upphovsrätt.”

Det här är väldigt vagt skrivet. Upphovsrättskyddad text får inte användas utan att upphovsrättsinnehavaren gett lov. Varken staten eller privata företag får använda upphovsrättskyddad text utan lov och mot ersättning.

Finland bör jobba för att underlätta möjliga licens- och/eller avtalssystem där upphovsrättsinnehavaren får en tillräcklig och skälig ersättning för att texterna får användas vid ”skolning” av AI. Det viktigaste är att upphovsrättsinnehavarnas grundlagsskyddade (rätt till egendom) rätt att vägra låta sina texter användas till att ”skola” AI respekteras.

Mål – Server- och beräkningsinfrastrukturerna är energieffektiva och tillgodoser de offentliga tjänsternas, företagens och forskningens behov

Inverkan på klimat och miljö borde lyftas tydligare fram.

Datacentraler förbrukar väldigt mycket energi. Det här trots att de blir mera effektiva och en del av värmen återanvänds. I värsta fall leder det här till att utländska företags datacentraler drar nytta av billig finsk elektricitet och den vanliga medborgaren måste betala ett dyrare pris för sin elkonsumtion. Vill vi enbart ha utländska företags datacentraler i Finland eller borde vi kräva att de hämtar någonting annat med sig? En infrastruktur som gynnar olika hållbara ekosystem för dataekonomi och ett kunnande som finländare har nytta av?

Mål – Digitalisering och datadriven värdegenerering avancerar i företag

Vi vill igen föra fram att det är olagligt att ”träna” eller ”skola” AI på upphovsrättskyddat material. Staten måste därmed göra det möjligt för upphovsrättsinnehavarna att licensiera material mot en skälig ersättning om de så vill. Den viktigaste delen av upphovsrätt är rätten att vägra låta andra använda dina verk. Den rätten får inte försvagas här!

Upphovsrätt måste respekteras. För att upphovsrätt skall kunna respekteras behövs transparens. Då generativ AI skapas används ofta upphovsrättskyddat material. För att upphovsrättsinnehavarna skall kunna bevaka sin rätt krävs transparens. Finland bör jobba för att man både på EU-nivå och i Finland respekterar upphovsrättslagstiftning och bland annat Bern-konventionen. Företag som skapar generativ AI skall kunna redogöra för vilket ”träningsmaterial” som använts (transparens).

Mål – Bättre produktivitet och konkurrenskraft i företagen genom lyckad implementering av ny teknik

Upphovsrätten bör respekteras. Det här borde stå inskrivet vid alla mål.

Det är olagligt att ”träna” eller ”skola” AI på upphovsrättskyddat material. Staten måste därmed göra det möjligt för upphovsrättsinnehavarna att licensera material mot en skälig ersättning om de så vill. Den viktigaste delen av upphovsrätt är rätten att vägra låta andra använda dina verk. Den rätten får inte försvagas. Företag som skapar generativ AI skall kunna redogöra för vilket ”träningsmaterial” som använts (transparens).

Mål- Digitala offentliga tjänster utgör kompatibla servicehelheter som möjliggör smidig ärendehantering och hög produktivitet

Oberoende av den tekniska utvecklingen har en individ alltid rätt att bli hörd i ett ärende som berör hen. Besluten skall alltid vara välmotiverade och man skall kunna överklaga dem. Tjänsteansvaret får inte urvattnas. Bakom allting skall alltid finnas en tjänsteman som är ansvarig. Felaktiga beslut får inte skyllas på teknik! Teknik får inte leda till godtycke.

Automatisering får inte leda till att medborgare inte har tillgång till en människa/tjänsteman som kan ge råd och hjälp. Det måste finnas alternativa sätt förutom digitalisering för att få sitt ärende skött.

Mål – Den offentliga förvaltningen fungerar produktivt genom användning av artificiell intelligens och ny digital teknik

Om och när den offentliga förvaltningen tar i bruk AI skall det göras öppet och transparent. Att använda en så kallad agent får inte urvattna tjänsteansvaret. Det skall alltid finnas en tjänsteman som är ansvarig för beslutet.

Den offentliga förvaltningen måste tillsammans med den som utvecklat den ifrågavarande AI-tjänsten vara ansvarig för att materialet AI ”tränats” på inte bryter mot upphovsrätt. Det innebär att det är transparent vilket material som har använts och man har ingått avtal med upphovsrättsinnehavarna eller köpt en licens för att få använda det.

***********************************************************************************

Ett beständigt och rättvist AI-ekosystem kräver att upphovsrätten respekteras. Upphovsrätten och upphovsrättsinnehavaren respekteras då verk inte används till ”skolning” av AI utan lov.

Företag som bygger upp/”skolar” AI måste förutsättas vara transparenta gällande det material det vill säga gällande de verk som använts.

Ersättningen som kan baseras på avtal eller licens skall vara skälig. En upphovsrättsinnehavare har alltid rätt att förbjuda att hens verk används.

AI beskrivs väldigt positiv och man påstår bland annat att AI kan hjälpa till att lösa klimatkrisen. Det här känns naivt.

Det finns inte ett ord om möjlig massarbetslöshet förorsakad av att AI kan göra vissa jobb överflödiga. En mängd jobb kan försvinna och har försvunnit ute i världen. Det skulle vara önskvärt att en sådan möjlighet ens skulle nämnas i materialet. I sig är det bra att AI har lyfts fram. Vi önskar att upphovsrätt och upphovsrättsinnehavarens rätt till en skälig ersättning skulle ha fått mera utrymme.

Upphovsrätt och upphovsrättsinnehavares rätt skall respekteras på alla nivåer. Det här innebär att AI-företag precis som andra företag förbinder sig till att enbart använda verk som de genom licens eller avtal fått tillgång till.

Språk är viktigt. Vi har ett levande språk på grund av att författare skriver sina verk på svenska, finska och samiska. Ingen får stjäla verken och använda dem utan ersättning i sitt eget företagande.

Upphovsrätt skyddar de kreativa branscherna. Det kan inte finnas en pålitlig informationsinfrastruktur utan respekt för upphovsrätt.

Utlåtande till utkastet till statsrådets redogörelse – ny riktning för Finlands digitala kompass (VN/25733/2021-OKM-334)