Målsättning 1: Bokmoms

Finlands svenska författareförenings målsättningar inför riksdagsvalet 2027.

Finland befinner sig i en läskris. Därför bör vi slopa bokmomsen nu.

I dag betalar finländska läsare och bokköpare moms på böcker – både fysiska och elektroniska – vilket inte bara gör läsning dyrare, utan också sänder fel signaler om hur vi värderar bildning och kultur.

Sedan 1 januari 2025 höjdes bokmomsen från tidigare nivå till 14 % (från 10 %) och är formellt 13,5 % från början av 2026.

Att Finland nu har Europas högsta bokmoms signalerar politiska prioriteringar där böcker – vår främsta källa till kunskap och demokratisk bildning – räknas som en lyxvara för dem som har råd att konsumera lite extra. Det är speciellt olyckligt i en tid där många tecken visar att vi befinner oss i en läskris.

Under 2022 drev EU genom en lag som gjorde det möjligt för varje medlemsland att sänka sin bokmoms till noll procent. Att ta bort momsen helt på böcker kan ha flera positiva effekter. Det skulle direkt sänka bokpriserna och göra böcker mer tillgängliga för fler, särskilt barnfamiljer och låginkomsttagare. Det skulle också signalera att Finland är ett land som ser litteraturen som en viktig del av demokratibygget och medborgarnas språkliga och kulturella identitet, att bildning är en resurs som är värd att satsa på i ett allt mer osäkert världsläge.

Under 2025 sänkte den danska regeringen landets bokmoms till noll, vilket beräknas kosta den danska staten cirka 44 miljoner euro per år i uteblivna skatteintäkter, enligt beräkningar gjorda av danska Kulturministeriet. Man räknar med att detta uppvägs av sociala och kulturella vinster genom högre läsnivåer och en livskraftigare bokmarknad. Samma kan ske i Finland, som efter Danmarks reform nu har Europas högsta bokmoms. Det är en skam för ett land som tidigare kunde stoltsera med sin läsande befolkning. Vi hör fortfarande till toppskiktet i Europa när det kommer till bibliotekslån, men detta är samtidigt en signal om att böcker i Finland är för dyra.

Att slopa bokmomsen helt i Finland skulle kosta mellan 50 och 60 miljoner euro i förlorade skatteintäkter per år, vilket skulle kompenseras av ökande lönsamhet i branschen och fler arbetstillfällen. Det vore också ett sätt att bromsa den snabba utvecklingen där ljudboksmarknaden riskerar att urholka författarnas inkomster. Genom att styra fler personer till fysiska bokhandlar stöder man inte bara författarna, utan även bokhandlare runt om i landet.

Vi är alla överens om att vi ser en oroande utveckling där läskunnigheten sjunker och vi blir allt mer sårbara för falska nyheter. Finland befinner sig i en läskris. Därför bör vi slopa bokmomsen nu.

RELEVANTA SIFFROR OCH FAKTA

Momsen på tryckta och digitala böcker sänktes från 14 % till 13,5 % den 1 januari 2026. Den är fortfarande inte noll (till skillnad från Norge, Danmark och England), medan tidningar behåller 10 %.

En sänkning till 0 % skulle kunna sänka konsumentpriserna på böcker med cirka 1,7–3,6 %, beroende på kategori och hur mycket sänkningen förs vidare till priserna. Detta baserat på en rapport, som gjordes på beställning av Medialiitto 2022. Enligt rapporten skulle nollmoms öka den totala efterfrågan på böcker med 0,8–3,9 %. Nollmoms skulle kunna skapa cirka omkring 450 årsverken extra i bokbranschen. Det är relevant i en bransch med stora strukturella utmaningar. Rapporten gjordes när Finlands bokmoms fortfarande var 10%, alltså skulle sysselsättningseffekten vara större idag.

Rapporten visar att Finlands höga bokpriser syns i vem som köper böcker i Finland – i första hand höginkomsttagare. Det är ett demokratiproblem.

Bok- och läromedelsförläggarnas totala försäljning var 287 miljoner euro år 2024 (upp 1 % från föregående år). År 2025 var marknaden stabil (ca 0–2 % tillväxt i allmän litteratur), tack vare återhämtning efter pandemin, men fortfarande under toppnivåerna från 2008. Globalt sett sjunker bokförsäljningen.

Digitala format utgjorde cirka 41,3 % av den totala bokmarknaden år 2024 (upp från tidigare år). År 2025 växte digital försäljning med 2,6 % medan den tryckta boken växte med 1,7 % hos återförsäljare.

Finland publicerar årligen cirka 5 000–5 500 nya boktitlar. Samtidigt uppvisar 11 % av den vuxna befolkningen en svag läskunnighet. Det är både ett demokrati- och imageproblem för Finland.

Medianinkomsten för författare från ren skönlitterär verksamhet (utan stipendier) var 10 900 euro brutto år 2024 (enligt Suomen Kirjailijaliittos medlemsundersökning 2025). Utan stipendier sjönk medianen till bara 3 000 euro. Nivån har sjunkit under hela 2020-talet, vilket understryker behovet av strukturella stöd som nollmoms.

Norge och Danmark har 0 % moms på böcker, vilket bidrar till högre per capita-konsumtion (Norge ca 3,5 böcker/person/år jämfört med Finlands ca 2,8). Finlands högre moms ses som en konkurrensnackdel för inhemska förlag och för läsfrämjande. Det är också en signal om att bildningslandet Finland prioriterar annorlunda än sina nordiska grannländer.

Källor: Läscentrum, Finlands Förlagsförening, Suomen Kirjailijaliitto.