Utlåtande om kulturpolitiska redogörelsen
12.10.2024
FSF har 12.10.2024 gett följande utlåtande om utkast till kulturpolitisk redogörelse av statsrådet (VN/30163/2023):
Visionen är en kulturpolitisk målbild för 2040-talet: På 2040-talet är kulturen en kraft som stärker och förenar Finland och som inspirerar till att bygga en hållbarare, livskraftigare och mänskligare framtid. Till följd av en lyckad kultur- och näringspolitik upplever människorna delaktighet och meningsfullhet som ger upphov till bred allmänbildning, välfärd och samhälleligt och ekonomiskt värde.
Understöder ni den kulturpolitiska redogörelsens vision?
Ja.
Den långsiktiga kulturpolitiken i Finland grundar sig på fyra mål:
Kulturen är en drivkraft för förändring
Kulturarbetarna och kulturinnehållen i nyckelposition
Kulturen är en allemansrätt
Internationellt inflytande genom kulturen
Understöder du de fyra målen i den kulturpolitiska redogörelsen?
Ja.
I utkastet till redogörelse föreslås nio åtgärdspaket. Åtgärderna för att nå målen och beskrivningar av åtgärderna finns på sidan 21–31 i utkastet till redogörelse. Nedan räknas det upp nio åtgärdspaket. Vilka av åtgärdsförslagen i rapporten anser du vara de viktigaste och mest brådskande att genomföra? Välj först det åtgärdspaket du vill och skriv sedan de åtgärdsförslag som du väljer i fältet nedan. Välj högst fem (5).
3.2 Kulturarbetarna i nyckelposition.
”Kirja-alasta tehdään lisäksi laajempi selvitys ja sen pohjalta kansallinen toimenpideohjelma kirjallisuuden tukemiseksi.”
Finlands svenska författareförening applåderar ambitionen i kulturpolitiska redogörelsen om en bredare redogörelse av bokbranschen med målet att sammanställa ett konkret åtgärdsprogram för att stöda litteraturen. FSF deltar gärna i arbetet som vi också hoppas inkluderar samtliga författar- och översättarorganisationer.
Litteraturen borde behandlas som en nationalskatt som ska skyddas. Den litteraturpolitiska redogörelsen bör konkret resultera i en boklag som omfattar viktiga helheter så som att garantera och förbättra författarnas möjligheter att fortsätta skapa och förvalta det finländska kulturarvet.
Den finländska litteraturen och hela bokbranschen befinner sig i ett brytningsskede och därför behövs bättre strategisk styrning och tydliga framtidsvisioner också på beslutsfattarnivå gällande strukturerna. Politiken ska inte ha möjlighet att påverkar hur kulturen ser ut eller vilken konst vi har, men nog möjliggöra att vi har bägge. Just nu pågår stora förändringar i människors läsvanor vilket påverkar hela det finländska samhället. Litteraturens inverkan på finländsk kultur och dess betydelse för samhällsutveckling och bildning har alltid varit betydande. Bokbranschen är en arbetsintensiv del av hela den kreativa sektorn och bidrar märkbart till läsfrämjande arbete och annan kunskapsutveckling. Inom sektorn finns potential att öka exporten och aktivt bidra till den bild som skapas av vårt land – det här framgår tydligt när man jämför motsvarande siffror med våra nordiska grannländer. Därför borde statsmakten föra en mer strategisk litteraturpolitik och säkerställa resurserna för upphovspersoners utkomst, läsfrämjande arbete och utveckling av exportpotential och produktionsstöd. Dessa ämnesområden skulle vara viktiga inkludera i programmet:
- Litteratur som en del av samhället
- Litteraturproduktion och distribution
- Författarnas och översättarnas utkomst
- Stöd för litteraturexport
”Tuetaan toimintamallien ja verkostojen kehittymistä ja arvoverkkojen nivelkohtia sekä vahvistetaan ansaintaa alusta- ja tekijänoikeustaloudessa; teoksen hyödyntäminen tuo aina korvauksen tekijälleen.”
Det är viktigt att upphovsrättslagstiftningen anpassas i takt med att teknologin går framåt och att åtgärder för att förstärka upphovspersonernas ställning alltid förs fram. Den svagare parten måste alltid skyddas.
”Kulttuurin tekijöiden asemaa parantaviin keinoihin sisältyvät epätyypillisiin työsuhteisiin liittyvien ongelmien korjaaminen, ansainnan vahvistaminen alusta- ja tekijänoikeustaloudessa, taiteen ja kulttuurin ostamiseen ja lahjoituksiin liittyvät kannustimet verotuksessa sekä uudenlaiset välittäjärakenteisiin liittyvät rahoitusmuodot.”
Just nu genomförs en stor reform av socialstödet. Kommittén för social trygghet har i det här skedet inte i tillräckligt stor utsträckning tagit i beaktande konstnärernas inkomstlogik trots att konstnärsorganisationerna vid ett flertal tillfällen påtalat de utmaningar som finns och som kommittén också borde fokusera på. Vi yrkar på att ett särskilt hörande för konstnärsorganisationerna för att undvika att socialskyddsreformen inte inkluderat konstnärernas särställning i sitt slutliga åtgärdsförslag.
3.3 En långsiktig och sektorsöverskridande kulturpolitik
”Kulttuuri- ja luovien alojen vaikutus sivistysyhteiskunnan eri kolkissa turvallisuutta luovasta roolistaan aina hyvinvointiin ja talouden kasvuun ansaitsee valtioneuvostotasoisen ylivaalikautisen kulttuuri- ja luovien alojen toimielimen.”
Vad betyder det här i praktiken? FSF förespråkar den nuvarande arbetsfördelningen där samtliga ärenden som berör konstnärer behandlas i Undervisnings- och kulturministeriet. Vi vill uttrycka oro för att kompetensen kan splittras om den hänförs till en ny förvaltningsnivå. Den sakkunskap som finns på UKM är ovärderlig och bör helst stärkas där den är. Om målet med kulturpolitiska redogörelsen var att inte inkludera åtgärdsförslag som kräver tilläggsresurser ifrågasätter vi hur ett projekt som ökar myndighetsansvar och den statliga tjänstemannastabens arbete motiverats? Det känns beklämmande att det enda förslag, i hela redogörelsen, som kommer innebära nya utgifter, är ett förslag som berör förvaltning.
3.4 Förnyelse, hållbarhet och tillväxt möjliggörs
”Varmistetaan, että luovien alojen toimijoilla on mahdollisuus hyötyä myös valtion TKI-rahoituksesta.”
Det här är ett viktigt och bra initiativ som vi understöder och applåderar. Tidtabellen för att genomföra behövliga förändringar i reglementet torde kunna göras å det snaraste.
3.6 En gemensam linje inom politiken
”Laaditaan toimenpideohjelma, jonka tarkoituksena on edistää lasten ja nuorten hyvinvointia ja osallisuutta. Kiinnitetään erityistä huomiota lasten ja nuorten luku-, kieli- ja mediataitoihin.”
Alla satsningar på ökad läskompetens är viktiga och välkomna. FSF vill understryka att den viktigaste delen av arbetet med att främja läskompetens består i att trygga villkoren för ett levande och vitalt finländskt litteraturfält, samt att inte göra litteraturen ojämlik och svårtillgänglig för allmänheten genom att höja mervärdesskattesatsen för böcker. Det är anmärkningsvärt att det samtidigt som den här kulturpolitiska redogörelsen behandlas finns ett förslag i riksdagen om att höja mervärdesskattesatsen på böcker. Om inte litteraturens status bland vuxna främjas – och därmed också i politiken – så kommer detta automatiskt att synas i den nya generationens språk- och läsbeteende.
3.7 Kulturens blomstrande verksamhetsmiljö
Det är påtagligt att det här inte går att läsa något om de massiva nedskärningarna i statsbudgeten som drabbar kulturen och att inga visioner finns om hela kultursektorns finansiering. Här finns inget om konstnärsstipendierna, inget om konstnärernas pensionssystem. Här finns inget om kulturorganisationerna, om deras roll eller möjlighet till statsstöd i fortsättningen. Alla dessa frågor är avgörande för den finländska kulturens framtid. Hur är det möjligt att det inte finns visioner och strategier om detta?
3.8 Kulturen alltmer internationell
”Kulttuuri- ja luovien alojen tekijät ovat kansainvälisesti verkottuneita ja toimivat aktiivisesti kansainvälisillä markkinoilla luoden merkittävästi vientituloja. Alalla työskentelevien osaamisen ja ammattitaidon ylläpitäminen kansainvälisellä tasolla edellyttää jatkuvaa vuorovaikutusta ja verkostoitumista moneen suuntaan sekä investointeja.”
För att också i framtiden kunna exportera högklassisk finländsk konst behövs tillräckliga satsningar på konstens primärproducent det vill säga konstnären. Om konstnären har möjlighet att koncentrera sig på sitt yrke och sitt arbete skapas högklassiga verk som har möjlighet synas också på internationella arenor. Det är ur en kvalitativ bredd och en nyskapande massa som de enskilda verken som når framgångar uppstår. För att de ska uppstå måste man skapa en grogrund för det, annars finns inget att exportera. Till det här behövs långvariga och tillräckliga arbetsstipendier för konstnärerna.
Det är ingen tillfällighet att Norge har internationellt betydelsefulla författare, som bland annat Knausgård och Fosse, det står i direkt relation till de fungerande stödsystem landet har för en bred och kvalitativ litteratur.
Hur ser du på din egen roll eller den aktör som du representerar när det gäller genomförandet av åtgärderna i redogörelsen?
FSF deltar gärna i arbetet med att sammanställa redogörelsen med åtgärdsprogram för litteraturen.
Eventuella övriga kommentarer om den kulturpolitiska redogörelsen.
Skulle vara trevligt med program med substans så att vi mer konkret kunde behandla det.